and everyone must breathe until their dying breath
Ligger fortfarande i min säng. Känner mig äcklig.. ångest. Lyssnar på musik som får mig att tänka på sånt jag inte vill tänka på. Borde byta, borde verkligen byta.. uh.
Får se om jag orkar ta mig upp härifrån innan det är dags att gå och lägga sig igen. Gillar inte idag, inte alls. Villinteorkarinte. Inget.
Hatar det här.
<3 älskar dig.
Tusen tack, finaste du! <3 Och Michaela, du är INTE äcklig någonstans. Jag vet hur du känner och jag vet hur vidrigt det är, när man bara vill vända kroppen utochin och spola bort allt det där vidriga med en högtrycksspruta. Men jag vet också att den där känslan, de där kriterierna för vad "äckligt" är, bara gäller för mig. Vi skulle aldrig känna samma avsky för någon annan av de där anledningarna, och det bevisar nånstans att det är sjukligt och falskt och ett stort elakt hjärnspöke.
Min tvillingsyster har utvecklat en radar för att märka när jag mår precis sådär. Då brukar hon uppmana mig till följande saker (och det brukar fungera):
- stig upp, gå i duschen.
- Ät frukost, vakna till, lämna gårdagen bakom dig.
Hundra kramar!
