michaelas

det är bara minnen för livet

Har tittat på bilder från förr och läst igenom gamla dagböcker. Som jag av någon (för mig ännu okänd) anledning gör med lagom jämna mellanrum. Och jag kan nu konstatera att jag inte saknar den jag var för 2,5 år sedan, men jag saknar desstu mer hur jag såg ut. Och allra mest saknar jag dagarna som gick ut på något som kändes meningsfullt, och känslan av att lyckas.  





(längtar bort)

jag förstår hur du känner. jag känner exakt likadant. men vi ska aldrig tillbaka dit. ALDRIG! och du är hur fin som helst nu! det är fint att vara frisk :) <3

puss

nej det gör du inte för du är som finast nu och jag älskar dig och vi älskar livet och jag tänker inte göra punkt för detta ska bli min fina glada peppiga mening och då ska jag få med allt och vi är fina och vi ska leka på söndag och se på star wars och du saknar inte det du saknar bara mig jag vet det!

å. det var längesedan jag var inne på din blogg. hade nästan glömt hur fin den & du är.

men å & puss & så fint men alltså nej det är inte den som suger jag bytade adress för ett tag sedan jag tror det var det som ställde till det. hade 100riksdaler.blogblabla innan & nu har jag etthagnestahill.bla osv hihi.

Kära du, vad jag känner igen mig. Och vad tragiskt det är, för du och jag lever nog hundra gånger mer meningsfulla liv nu än vad vi gjorde då.

jag vill bara krama dig michaela (den där kramen som en vacker dag ska bli verklighet).

exakt hur mycket bättre är inte ditt liv då än nu egentligen?



det finns så mycket mer att leva för (trots att det må kännas som att det ger livet en mening; en mening utan någon som helst innebörd) än att må dåligt pga av någonting så naturligt, så självklart. dessutom är du vacker, så otroligt mycket vackare (tro det eller ej så är det så; för alla; för vem vill egentligen se ut som en död och platt zombie?) nu, sådetså <3